Vaknade för en stund sen helt övertygad om att jag hade röven full av granatsplitter.
Ja jag har drömt en askackig dröm nu igen.
Vi bodde i någon slags medeltida stad, fast med dagens teknik och människor. Ja, typ som Gamla Stan.
Men det fanns någon slags form av monarki blandat med demokrati.
Den här biten är väldigt luddig. Men jag gjorde tydligen något som gjorde alla skitförbannade. Och då menar jag SKITFÖRBANNADE. Jag måste ha begått något slags supersvek mot alla sidor.
För där kan vi snacka hunt you down and kill you.
Först förskjuter mamma mig. Och alla på hennes sida.
Men helt plötsligt så kommer alla andra efter mig också.
Åsa leder något slags arbetarparti som verkar vara speciellt pissed off. Dom springer efter mig med facklor och högafflar.
Men den sidan man ska vara riktigt jävla rädd för är tydligen pappa, farfar och alla mina kompisars sida.
Jag tar skydd i mammas slott (ja, hon är någon slags drottning) men hon ignorerar mig fullständigt och skiter i om jag blir hängd.
Jag ligger tydligen på någon slags madrass vid ett element och gråter och tycker synd om mig själv och funderar på hur jag ska förklara det här för Eddie.
Tillslut får den andra sidan tag på mig. Pappa sätter en häcksax i låret på mig och kapar delen som sticker ut. Sen sa han nåt i stil med:
"Du ska lida så som vi har lidit, du ska förblöda till döds, och sen ska vi återuppliva dig och göra om det! Moahahaha!"
Lite senare i drömmen så hamnar jag och Oskar ute på borggården. Det verkar som om han är den enda som är liiite på min sida. (Åh vad jag älskar honom)
Då dyker farfar upp och tänder eld på en skitstor granat, tränger in mig och Oskar i ett hörn och placerar den strategiskt bredvid oss så vi inte kommer därifrån.
Jag kommer ihåg att jag står böjd över Oskar så att jag på något sätt ska ta smällen.
Sen sprängs granaten och det fastnar något slags splitter över hela min rygg, röv och ben.
Antagligen välplanerat så att jag inte ska kunna ligga ner.
För stå kan jag ju knappast göra med en rostig häcksax i låret.
Dom jävlarna.
Såhär fortsätter drömmen. SJUKT länge.
När jag vaknade så hade jag en olustig känsla (förutom den att ögonen va söndergråtna och vänsterbenet kändes förlamat) av att jag gjort något.
Har jag råkat svika någon som mitt undermedvetna försöker tala om för mig?
Eller va bara min familj jävligt kackig på Medeltiden?
Inlägg
